Till innehållet
Tom friidrottsbana en sommardag

Träningsprogram och träning

Pfitzingermetoden: maratonträning med hög volym

Lär dig Pete Pfitzingers träningsmetod med hög volym, medellånga pass och en vetenskapligt underbyggd maratonförberedelse.

Lästid: 14 minSenast uppdaterad: 7 november 2026

01Vem är Pete Pfitzinger?

Pete Pfitzinger är en före detta amerikansk elitmaratonlöpare som förenar praktisk erfarenhet och vetenskaplig kunskap på ett unikt sätt i sin syn på löpträning. Med ett personbästa på 2:11:43 och två segrar i de amerikanska Olympic Marathon Trials (1984 och 1988) hörde han till den absoluta toppen inom amerikansk långdistanslöpning.

Efter den aktiva karriären fortsatte Pfitzinger att studera och tog en masterexamen i arbetsfysiologi. Kombinationen av elitbakgrund och akademisk kunskap gör honom unik i löparvärlden – han har inte bara studerat fysiologin, han har också själv känt av de extrema kraven i maratonträning. Han vet vad det innebär att springa 200 km124,3 mi i veckan samtidigt som man har ett heltidsjobb.

Hans bok Advanced Marathoning, skriven tillsammans med sportjournalisten Scott Douglas och utgiven första gången 2001, har blivit en av världens mest sålda och respekterade böcker om maratonträning. Den innehåller evidensbaserade program för maratonlöpare på alla nivåer – från ambitiösa motionärer till löpare strax under elitnivå.

Det som skiljer Pfitzingers upplägg från många andra metoder är betoningen på volym i kombination med specifik kvalitetsträning. Han anser att maraton i grunden är ett aerobt lopp som kräver en enorm aerob bas, men att basen måste finslipas med specifik träning i maratontempo. Hans program är krävande men genomtänkta, med en logisk progression som ger kroppen tid att anpassa sig.

02Pfitzingers grundprinciper

Volym som grund

Den centrala principen i Pfitzingers filosofi är att jämn, hög volym är nyckeln till framgång på maraton.

Det medellånga passet (MLR)

Det mest utmärkande och nyskapande inslaget i Pfitzingermetoden är ett distanspass på 19-26 km mitt i veckan, utöver långpasset i helgen.Det mest utmärkande och nyskapande inslaget i Pfitzingermetoden är ett distanspass på 11,8–16,2 mi mitt i veckan, utöver långpasset i helgen.

Specifika maratonpass

Även om volymen är grunden konstaterar Pfitzinger att enbart volym inte räcker för bästa möjliga maratonprestation.

Periodisering i tydliga faser

Varje fas har en tydlig roll, så att volym, kvalitet och återhämtning hänger ihop på ett logiskt sätt.

Återhämtningens roll

Pfitzinger är tydlig med hur viktig återhämtningen är i hans upplägg med hög volym.

1. Volym som grund

Den centrala principen i Pfitzingers filosofi är att jämn, hög volym är nyckeln till framgång på maraton. Ett maraton är 42,195 km26,2 mi långt – det finns ingen genväg runt det faktumet. Ju längre sträckor din kropp är van vid att springa, desto bättre förberedd är du på loppets krav.

Pfitzinger erbjuder program med olika volym, vart och ett anpassat till en viss ambitionsnivå:

MåltidToppvolymSnittvolymLångpassMinsta bas
Under 3:4572 km44,7 mi/vecka55 km34,2 mi–65 km40,4 mi29 km18 mi35 km21,7 mi+/vecka
Under 3:3072 km44,7 mi–88 km54,7 mi/vecka60 km37,3 mi–75 km46,6 mi32 km19,9 mi45 km28 mi+/vecka
Under 3:1588 km54,7 mi/vecka70 km43,5 mi–80 km49,7 mi34 km21,1 mi55 km34,2 mi+/vecka
Under 3:00100 km62,1 mi–110 km68,4 mi/vecka85 km52,8 mi–95 km59 mi35 km21,7 mi70 km43,5 mi+/vecka
Elit120 km74,6 mi+/vecka100 km62,1 mi–110 km68,4 mi37 km23 mi+85 km52,8 mi+/vecka

Volymerna är inte godtyckliga – de bygger på vad som fysiologiskt krävs för att stimulera de aeroba anpassningar du behöver för en viss måltid. Ett maraton under 3 timmar kräver ett exceptionellt välutvecklat aerobt system som bara kan byggas upp genom år av jämn träning med hög volym.

2. Det medellånga passet (MLR)

Det mest utmärkande och nyskapande inslaget i Pfitzingermetoden är det medellånga passet (MLR). Det är ett distanspass på 19 km11,8 mi–26 km16,2 mi som du springer mitt i veckan, utöver ditt långpass i helgen.

De flesta traditionella maratonprogram fokuserar nästan uteslutande på långpasset som det viktigaste passet för uthålligheten. Pfitzinger ifrågasatte det antagandet. Hans resonemang: varför springa långt bara en gång i veckan när du kan göra det två gånger? Genom att lägga till ett andra längre pass – inte lika långt som långpasset på lördagen, men betydligt längre än ett vanligt vardagspass – fördubblar du i praktiken din exponering för längre ansträngningar.

De fysiologiska och mentala fördelarna med MLR:

  • Dubbelt så mycket långvarig aerob stress. Kroppen tvingas två gånger i veckan att ta av glykogenförråden och effektivisera fettförbränningen
  • Större total volym av kvalitativa distanspass. I stället för ett distanspass på 32 km19,9 mi får du totalt 32 km19,9 mi + 22 km13,7 mi = 54 km33,6 mi längre ansträngningar
  • Simulering av trötta ben. MLR på tisdag eller onsdag gör att du startar långpasset på lördagen med ben som inte är helt återhämtade – precis som de sista delarna av ett maraton känns
  • Mental förberedelse. Att genomföra ett rejält pass två gånger i veckan bygger självförtroende och mental styrka
  • Bättre fördelning av träningsbelastningen. I stället för att trycka in allt långt arbete på en dag fördelar du det över veckan, vilket främjar återhämtningen

MLR springs i ett bekvämt aerobt tempo – ungefär som ditt vanliga distanstempo. Det är inget tempopass eller maratontempopass; det handlar enbart om att samla volym. Konsten är att genomföra passet regelbundet utan att det försämrar din förmåga att göra de andra passen ordentligt.

3. Specifika maratonpass

Även om volymen är grunden konstaterar Pfitzinger att enbart volym inte räcker för bästa möjliga maratonprestation. Du måste också träna specifikt för loppets krav. Hans program innehåller fyra huvudtyper av kvalitetsträning:

PassHuvudsyfteTypiskt uppläggNär i cykeln
Pass i maratontempoVänja dig vid tävlingstempot, träna glykogentömning12 km7,5 mi–18 km11,2 mi i måltempoSpecifik fas
Progressiva långpassTräna negativa splittar, mental hårdhet26 km16,2 mi–32 km19,9 mi, sista 8 km5 mi–10 km6,2 mi i MPSpecifik fas
TröskelpassHöja mjölksyratröskeln8 km5 mi–15 km9,3 mi kontinuerligt eller som cruise intervalsHela cykeln
VO₂max-intervallerMaximera den aeroba kapaciteten4-6 × 800-1600 m med joggvilaBasuppbyggnad + specifik

Pass i maratontempo är avgörande för tävlingsförberedelsen. De lär kroppen att fungera effektivt i måltempot, förbrukar en betydande mängd glykogen (vilket tvingar kroppen att bli bättre på att förbränna fett) och ger dig självförtroende att du klarar tempot. Pfitzinger lägger normalt in dem 3-8 veckor före loppet.

Progressiva långpass kombinerar volym med specificitet. Du börjar lugnt och ökar gradvis till maratontempo i den sista delen. Det simulerar känslan av att avsluta ett maraton – att springa snabbare när du redan är trött – och bygger tron på att du kan springa en negativ split.

Tröskelträning (tempopass) höjer den hastighet där laktat börjar ansamlas. En högre tröskel gör att ditt maratontempo blir relativt sett lättare. Pfitzinger lägger in tempoträning varje vecka under större delen av cykeln.

VO₂max-intervaller maximerar din aeroba kapacitet. Maraton är visserligen inget VO₂max-lopp, men ditt VO₂max sätter taket för din aeroba prestation. Högre VO₂max ger mer ”utrymme” att höja ditt maratontempo.

4. Periodisering i tydliga faser

Ett Pfitzinger-program är ingen slumpmässig samling pass – det är en noggrant planerad progression som förbereder kroppen för toppform på tävlingsdagen. Periodiseringen sker i fyra tydliga faser:

Fas 1: Uppbyggnad (4-6 veckor) I den här fasen bygger du gradvis upp veckovolymen till programmets nivå. Om programmet har en toppvolym på 88 km54,7 mi och din nuvarande bas är 55 km34,2 mi, tar du dig under de här veckorna upp till programmets grundnivå. Kvalitetspassen är få – fokus ligger på att samla volym och vänja kroppen vid den högre belastningen.

Fas 2: Grunduthållighet (4-6 veckor) När volymen är uppbyggd fokuserar du på att stärka din aeroba bas. Långpassen blir längre, MLR blir en fast del och du för in regelbunden tempoträning och VO₂max-arbete. Målet är att maximera det aeroba systemet innan du går över till mer specifik maratonträning.

Fas 3: Specifik maratonförberedelse (6-8 veckor) Det här är kärnfasen där du förbereder dig specifikt för maraton. Pass i maratontempo förs in, progressiva långpass dyker upp och långpassen når sin maxlängd (32 km19,9 mi–37 km23 mi). Allt syftar till att simulera tävlingsförhållandena.

Fas 4: Nedtrappning (2-3 veckor) De sista veckorna före maraton minskar volymen tydligt (med 20-25% per vecka), men intensiteten behålls. Det ger kroppen tid att återhämta sig helt från träningsbelastningen samtidigt som du behåller formen. En bra nedtrappning kan förbättra din maratontid med 2-3%.

5. Återhämtningens roll

Pfitzinger är tydlig med hur viktig återhämtningen är i hans upplägg med hög volym. Varje hårt pass följs av ett eller flera återhämtningspass. De passen är nödvändiga – de främjar aktiv återhämtning genom att stimulera blodcirkulationen, utan att lägga till någon betydande extra belastning.

Återhämtningspass ska vara riktigt långsamma: 1:00–1:30 min / km1:37–2:25 min / mi långsammare än ditt maratontempo. Syftet är inte att träna; syftet är att återhämta sig och samtidigt fortsätta samla kilometer. Många löpare gör misstaget att springa återhämtningspassen för fort och återhämtar sig då inte helt till nästa kvalitetspass.

Pfitzinger lägger också in strategiskt placerade vilodagar – normalt en per vecka, ibland två i programmen med lägre volym. Alternativ träning (cykling, simning) kan ersätta en del lugna dagar för löpare som föredrar det.

03Fysiologin bakom metoden

Varför just hög volym för maraton?

Maraton är unikt bland löpdistanserna i hur extrema krav det ställer på energisystemen. Hos de flesta löpare tar glykogenförråden slut någonstans mellan 28 km17,4 mi och 35 km21,7 mi – det ökända ögonblicket när man går in i ”väggen”. För att skjuta upp eller undvika det måste kroppen:

  1. Kunna lagra mer glykogen: Tränade muskler kan lagra upp till 30-50% mer glykogen än otränade
  2. Förbränna fett effektivare: Ju större andel av energin som kommer från fett, desto mer glykogen sparar du
  3. Springa effektivare: Bättre löpekonomi innebär mindre energi för samma sträcka
  4. Vara mentalt förberedd: Att veta att du klarar distansen tar bort tvivlen

Alla de här anpassningarna stimuleras av träning med hög volym. Det finns ingen genväg – du måste springa kilometerna.

Ackumulerad trötthet som träningsprincip

En subtil men avgörande del av Pfitzingermetoden är begreppet ackumulerad trötthet. Genom att placera MLR strategiskt (normalt tisdag eller onsdag) kommer du till långpasset på lördagen med ben som inte är helt återhämtade. Det simulerar förhållandena under de sista 10 km6,2 mi–15 km9,3 mi av ett maraton, när musklerna redan är hårt belastade.

Det är ingen slumpmässig bieffekt – det är medvetet planerat. Pfitzinger anser att förmågan att prestera på trötta ben är en nödvändig färdighet för att lyckas på maraton. Kropp och huvud måste veta hur det känns att kämpa vidare när du är trött.

04Vem passar Pfitzinger för?

Passar bäst för:

  • Maratonlöpare med minst 1-2 års regelbunden löpning
  • Löpare som i dag bekvämt springer 40 km24,9 mi–50 km31,1 mi+ i veckan
  • Dig som jagar en specifik måltid på maraton och är beredd att jobba för den
  • Löpare som gillar strukturerade, färdigskrivna program med lite gissningar
  • Löpare som har tid för 6-10+ timmars träning i veckan
  • Dig som redan har sprungit ett eller flera maraton och vill bli bättre

Passar mindre bra för:

  • Nybörjare eller förstagångsmaratonlöpare – volymerna är för höga för att byggas upp säkert
  • Löpare med lite tid – mindre än 6 timmar i veckan räcker inte
  • Dig som har kortare distanser (5 km, 10 km, halvmaraton) som huvudmålDig som har kortare distanser (3,1 mi, 6,2 mi, halvmaraton) som huvudmål
  • Löpare som lätt blir skadade vid högre volym
  • Löpare som föredrar flexibilitet framför struktur
  • Dig som inte gillar långa pass – du springer två i veckan

05 · Exempel med högre volymTypisk träningsvecka med högre volym

Här är ett exempel på vecka 8 i en 18 veckor lång maratonförberedelse i programmet på mellannivå (topp 88 km54,7 mi):

DagPassDistansTempo/intensitet
MåndagVila eller alternativ träning——
TisdagMedellångt pass21 km13 miLugnt, aerobt
OnsdagÅterhämtningspass8 km5 miMycket långsamt (lugnt + 1:00–1:30 min / km1:37–2:25 min / mi)
TorsdagVO₂max-intervaller14 km8,7 mi totalt3 km1,9 mi uppvärmning, 5 × 1200 m hårt (400 m jogg), 3 km1,9 mi nedvarvning
FredagÅterhämtningspass6 km3,7 miMycket långsamt
LördagLångpass (progressivt)32 km19,9 miFörsta 24 km14,9 mi lugnt, sista 8 km5 mi stegrat till MP
SöndagÅterhämtningspass7 km4,3 miMycket långsamt

Totalt: ~88 km54,7 mi

Analys av veckan:

  • Två rejäla distanspass. MLR på tisdagen (21 km13 mi) och långpasset på lördagen (32 km19,9 mi) ger tillsammans 53 km32,9 mi längre ansträngningar
  • Ett kvalitetspass. VO₂max-intervallerna på torsdagen är veckans enda hårda pass – strategiskt placerade efter en återhämtningsdag
  • Mycket återhämtning. Fyra av sju dagar är återhämtningspass eller vila, vilket är nödvändigt för att ta hand om den höga belastningen
  • Progressivt långpass. De sista 8 km5 mi i maratontempo simulerar loppets avslutning

Variant: en vecka med lägre volym

Det här exemplet kommer från 72 km44,7 mi-programmet.

DagPassDistans
MåndagVila—
TisdagMedellångt pass18 km11,2 mi
OnsdagÅterhämtningspass8 km5 mi
TorsdagTempopass11 km6,8 mi totalt (8 km5 mi tempo)
FredagVila eller alternativ träning—
LördagLångpass26 km16,2 mi
SöndagÅterhämtningspass8 km5 mi

Totalt: ~71 km44,1 mi

Programmet med lägre volym har samma struktur, men med kortare distanser och en extra vilodag.

06För- och nackdelar

Fördelar

  • Används brett på olika nivåer. Tusentals löpare har satt PB med Pfitzinger-program, från under 4 till under 3 timmar
  • Vetenskapligt underbyggd. Bygger på fysiologiska principer från någon med akademisk bakgrund i arbetsfysiologi
  • Helt integrerat system. Alla träningsformer (volym, tempo, intervaller, långpass) är genomtänkt kombinerade
  • Flexibla alternativ. Program från 55 km34,2 mi till 120 km74,6 mi+/vecka gör metoden tillgänglig för olika nivåer
  • Tydlig progression vecka för vecka. Du vet exakt vad du ska göra varje dag
  • MLR gör stor skillnad. Det utmärkande inslaget förbättrar din maratonförberedelse betydligt
  • Realistiskt nedtrappningsprotokoll. De sista veckorna är noggrant utformade för bästa möjliga fräschör på tävlingsdagen

Nackdelar

  • Hög volym är inte för alla. Programmen kräver en betydande tidsinsats och fysisk tålighet
  • Tidskrävande. 7-12+ timmar ren löpning i veckan, plus uppvärmning, nedvarvning och stretching
  • Maratonspecifik. Metoden är inte optimal för kortare distanser eller andra mål
  • Skaderisk vid fel användning. Att bygga upp för snabbt till programmets volym är ett vanligt misstag
  • Relativt stela program. Det finns begränsat utrymme att anpassa efter individuella omständigheter
  • Kräver en befintlig bas. Du måste redan vara en erfaren löpare för att kunna följa programmen säkert

07Hur använder du Pfitzinger i din egen träning?

Steg 1: Bedöm din startnivå ärligt

Välj ett program utifrån din nuvarande stabila veckovolym – inte utifrån din ambition eller vad du en gång har sprungit. Att välja ett för ambitiöst program är den snabbaste vägen till skador.

Riktlinjer för val av program:

  • 55 km34,2 mi-programmet. För dig som i dag stabilt springer 35 km21,7 mi–45 km28 mi i veckan
  • 72 km44,7 mi-programmet. För dig som i dag stabilt springer 50 km31,1 mi–60 km37,3 mi i veckan
  • 88 km54,7 mi-programmet. För dig som i dag stabilt springer 65 km40,4 mi–75 km46,6 mi i veckan
  • 110 km68,4 mi+-programmet. Bara för mycket erfarna löpare med flera års bas på 85 km52,8 mi+ i veckan

Steg 2: Bygg en bas innan programmet

Spring regelbundet på din nuvarande nivå i minst 8-12 veckor innan du börjar Pfitzinger-programmet. Om du aldrig har sprungit 50 km31,1 mi i veckan och vill följa 72 km44,7 mi-programmet, planera då en uppbyggnadsperiod på 3-6 månader innan du startar programmet. Kroppen måste vara van vid regelbunden löpning.

Steg 3: Följ programmet noggrant, men inte blint

Pfitzingers program är noggrant utformade – varje pass har ett syfte. Respektera strukturen:

  • Hoppa inte över medellånga pass – de är lika viktiga som långpasset
  • Byt inte ut lugna dagar mot extra kvalitetspass
  • Håll dig till de angivna tempona för varje pass

Samtidigt måste du lyssna på kroppen. Programmet är en guide, inte en diktator.

Steg 4: Respektera återhämtningen

Återhämtningspassen och vilodagarna i programmet är inte valfria. De är nödvändiga för att kroppen ska ta hand om träningsbelastningen. Spring återhämtningspassen riktigt långsamt – det ska kännas nästan pinsamt långsamt. Om du kommer trött till ett kvalitetspass har du förmodligen återhämtat dig för hårt.

Steg 5: Följ hur du reagerar

Håll koll på hur kroppen reagerar på träningen:

  • Är din vilopuls stabil eller stigande?
  • Känner du dig pigg inför kvalitetspassen?
  • Har du ihållande smärta eller smygande skador?
  • Sover du bra?

Det är okej att justera när signalerna kräver det. Ett missat pass är bättre än en månads uppehåll på grund av skada.

Steg 6: Lita på nedtrappningen

De sista 2-3 veckorna känns obekväma. Volymen sjunker tydligt och du undrar om du tappar form. Det är normalt. Nedtrappningen är vetenskapligt underbyggd – kroppen behöver den här tiden för att återhämta sig helt och fylla glykogenförråden maximalt. Lita på processen.

Ett exempel på en maratonuppbyggnad med tre pass i veckan hittar du i vårt träningsprogram för maraton; siktar du på en sluttid runt fyra timmar, titta då på maratonprogrammet under 4 timmar.

Vill du omsätta principerna till ditt eget mål och de dagar du har tillgängliga? Skapa då ett personligt träningsprogram. Det är ett skräddarsytt alternativ, inte ett officiellt Pfitzinger-program.

Mitt mål:maraton,5 ×per vecka, under18 veckor

08Pfitzinger jämfört med andra maratonmetoder

AspektPfitzingerHansonsZoner och kvalitet (VDOT)
VolymMycket hög (88 km54,7 mi–120 km74,6 mi+ topp)Hög (92,5 km57,5 mi–99 km61,5 mi topp)Medel till hög
Längsta pass32 km19,9 mi–37 km23 mi26 km16,2 mi (medvetet kortare)25 km15,5 mi–30 km18,6 mi
Utmärkande inslagMedellångt pass (MLR)Ackumulerad trötthetVDOT-zoner
FokusVolym + specifikt maratonarbeteLöpning på trötta benZonspecifik kvalitet
Passar bäst förErfarna maratonlöpare med tidMaratonlöpare med bra bas och tid för sex löpdagar i veckanAlla distanser
Nedtrappning2-3 veckor, tydligKort: ungefär 10 dagarStandard 2-3 veckor

Pfitzinger jämfört med Hansons

Den största skillnaden är synen på långpasset. Pfitzinger lägger in klassiska långpass upp till 37 km23 mi; Hansons stannar medvetet vid 26 km16,2 mi, med filosofin att den ackumulerade tröttheten från hög träningsfrekvens (6 dagar i veckan) simulerar den sista delen. Båda metoderna fungerar – valet beror på vad du själv föredrar och hur du svarar på träning.

Pfitzinger jämfört med VDOT

VDOT-upplägget fokuserar mer på specifika träningszoner och exakta tempon. Pfitzinger är mindre strikt med tempoangivelser men kräver mer volym. VDOT fungerar för alla distanser; Pfitzinger är maratonspecifik.

09Viktiga träningsbegrepp i metoden

Glykogentömning och superkompensation

Långpassen och de medellånga passen är utformade för att ta rejält av glykogenförråden. Det tvingar kroppen att anpassa sig genom att lagra mer glykogen och förbränna fett effektivare. Efter återhämtningen (superkompensation) kan du lagra mer energi än tidigare – avgörande för maraton.

Återhämtningspass som aktiv återhämtning

Pfitzinger är tydlig med vilken roll återhämtningspassen har: de ska främja aktiv återhämtning, inte lägga till extra träningsbelastning. Tempot ska vara så långsamt att du kan prata helt obehindrat. Många löpare springer återhämtningspassen för fort och undergräver därmed sin återhämtning.

Nedtrappningen som en självklar del

Nedtrappningen är ingen bisak utan en avgörande del av förberedelsen. Pfitzinger lägger in en nedtrappning på 2-3 veckor där volymen minskar med 20-25% per vecka, medan intensiteten i kvalitetspassen behålls. Det ger fysisk fräschör utan att formen försvinner.

10 · RelateratRelaterade artiklar

Ben och löparskor på en grupp löpare på en friidrottsbana
Lästid: 13 min

Hansons-metoden: maratonprogram, tempon och för vem den passar

Linjemarkeringar på en tom friidrottsbana
Lästid: 11 min

Zoner och kvalitet (VDOT): det vetenskapliga upplägget

Löpare på en backig stig med utsikt över en stad i lågt solljus
Lästid: 16 min

Lydiardmetoden: träningsfaser och praktiska exempel

Löpare kontrollerar pulsen på sportklockan under ett pass
Lästid: 15 min

Pulszoner förklarade: så räknar du ut dina träningszoner

Prova själv

Räkna ut det eller skapa ditt program

Kommentarer0

Inga kommentarer än – starta samtalet.