Till innehållet
Närbild på en kvinnas böjda ben och löparskor under ett utfallssteg på en friidrottsbana

Träningsprogram och träning

Uppvärmning och nedvarvning när du springer

Välj bland fem uppvärmningsrutiner för ditt löppass. Med praktiska övningar, en enkel nedvarvning och en tydlig förklaring om stretching.

Lästid: 11 minSenast uppdaterad: 13 september 2026

Skorna sitter bra, klockan har hittat GPS:en och du vill komma iväg. Måste du först göra en hel serie övningar? Det beror mest på vad du ska springa. Inför en lugn runda kan du börja enkelt; inför intervaller eller ett snabbt lopp är det ofta skönt med mer förberedelse.

En uppvärmning inför löpningen ökar ansträngningen gradvis. En nedvarvning är den lugna avslutningen efteråt. Här nedan hittar du fem uppvärmningsrutiner att välja mellan, plus ett enkelt sätt att avsluta passet.

01Varför värma upp?

Att gå direkt från stolen till ditt första snabba intervalldrag är en rejäl omställning. Med en uppvärmning ger du dig själv tid att komma igång och öka tempot gradvis. Längs vägen märker du hur benen känns, om kläderna sitter bra och hur lätt andningen går.

På ett lugnt distanspass kan de första avslappnade minuterna redan vara en del av uppvärmningen. Du behöver alltså inte alltid gå igenom ett separat program. Ska du snart springa klart fortare kan du efter insprinningen lägga till några övningar och korta stegringar. De förbereder dig för passets rörelser och tempo.

02Vad händer i kroppen?

När du börjar röra dig ökar puls och andning och musklerna blir varmare. Kroppen anpassar sig till den högre ansträngningen. En gradvis start ger dig utrymme att göra den övergången i lugn takt.

De olika delarna av en uppvärmning har var sin funktion:

  • Temperatur och blodflöde. Att gå och jogga lugnt sätter musklerna i arbete. Du ökar ansträngningen steg för steg.
  • Syretillförsel. Hjärta och lungor anpassar sig till rörelsen. Börja i ett tempo där du fortfarande lätt kan prata, utan att behöva nå en viss puls.
  • Rörlighet. Med avslappnade bensvingar eller höftrörelser utforskar du det rörelseomfång som känns bra. Ett stort rörelseomfång är inget mål i sig.
  • Koordination och rytm. Löpskolningsövningar och korta stegringar låter dig öva på en snabbare rörelse. Samspelet mellan nerver och muskler kallas också neuromuskulär aktivering.

Det är skäl att medvetet komma igång. De bevisar inte att du automatiskt springer snabbare eller undviker skador med en fast serie övningar.

03 · De tre fasernaDe 3 faserna i en effektiv uppvärmning

Du kan dela in förberedelsen i lugn rörelse, dynamisk rörlighet och övningar inför det snabbare arbetet. Inför ett lugnt pass räcker ibland den första fasen. De andra faserna är tillägg som du väljer utifrån ditt pass och hur van du är vid övningarna.

Lugn rörelse

Börja med att gå eller jogga avslappnat och öka ansträngningen gradvis.

Dynamisk rörlighet

Lägg till några kontrollerade rörelser för fotleder och höfter om det hjälper dig att komma igång.

Löpskolning och stegringar

Förbered dig för snabbare löpning med övningar du kan och korta, avslappnade stegringar.

Tiderna i tabellen är riktvärden, inte delar som du måste lägga ihop före varje pass.

FasExempel på tidNär är det användbart?Vad kan du göra?
1. Lugn rörelse5–10 minSom en gradvis start; på ett lugnt pass kan det vara en del av passetGå, övergå till lugn jogg, avslappnad armpendling
2. Dynamisk rörlighet2–4 minSom tillägg till insprinningen, till exempel när du fortfarande känner dig lite stelBensvingar, höftöppnare, lugna fotledscirklar, några gående utfall
3. Löpskolning och stegringar2–5 min, inklusive vilaFramför allt före tempo, intervaller eller ett lopp i högt tempoLöpskolningsövningar du kan och några korta stegringar med vila emellan

Så håller du övningarna enkla

  • Bensvingar. Håll i ett staket eller ett annat stadigt stöd. Stå på ett ben och sving det andra lugnt fram och tillbaka. Håll överkroppen stilla och börja smått; försök inte komma så högt som möjligt. Byt sedan ben. Du kan också svinga åt sidan, med samma kontrollerade rörelse.
  • Höftöppnare. Lyft ett knä och för det lugnt utåt. Sätt ner foten och byt sida. Ha stöd nära till hands om balansen är svår.
  • Fotledscirklar. Lyft en fot och gör små, lugna cirklar med fotleden. Byt riktning och fot.
  • Gående utfall. Ta ett steg framåt och sjunk ner en liten bit genom att böja båda knäna. Håll överkroppen lugn och tryck dig upp igen inför nästa steg. Välj ett djup som känns bekvämt; du behöver inte gå djupt ner.
  • A-skips, knälyft och hälspark. Det här är löpskolningsövningar: korta övningar där du till exempel skippar med knälyft eller för hälen mot baken. Börja i gångtempo om du fortfarande lär dig rörelsen. Hoppa över avancerade hoppvarianter som du inte behärskar.

En stegring är en kort, kontrollerad acceleration. Öka lugnt till ett raskt tempo och låt sedan farten sjunka igen. Det är ingen maximal sprint. I förklaringen av löparbegrepp och stegringar får du mer sammanhang kring den här träningsformen.

Varför ordningen fungerar

Att först röra på dig och sedan eventuellt lägga till övningar ger en överskådlig uppbyggnad. Du börjar lätt och kräver först senare större rörelseomfång eller högre fart. På så sätt kan du hela tiden bedöma om nästa steg passar.

  • Först gå eller jogga: kom igång utan stress.
  • Sedan eventuellt rörlighet: gör några rörelser i lugn takt.
  • Därefter löpskolning du kan: öva kort på rytm och koordination.
  • Till sist eventuella stegringar: vänj dig vid det snabbare arbetet, med tillräcklig vila.

Uppvärmningen är den första delen av ditt pass. Räkna alltså med tiden när du planerar passet.

04 · Fler uppvärmningstipsFler tips för en bra uppvärmning

En fast grund är praktisk, så länge du kan anpassa den. En kall morgon eller efter en hektisk dag kan förberedelsen kännas annorlunda än förra gången.

  • Välj utifrån passet. Inför lugn löpning kan du börja med att gå och jogga lätt. Inför tempoarbete tar du lite mer tid på dig att arbeta dig upp mot den rytm du siktar på.
  • Tänk på vädret. När det är kallt kan du börja inomhus med lugna rörelser. Undvik att bli svettig redan där. När det är varmt håller du förberedelsen lugn och söker skugga där det går.
  • Anpassa efter hur du mår. Är benen trötta, hoppa över stegringarna och fundera på om ett tungt pass verkligen är rätt. En uppvärmning behöver inte trolla bort trötthet.
  • Håll dig till övningar du kan. Då behöver du inte fundera så mycket strax före passet. Byt bara när det har ett tydligt syfte.
  • Sluta innan förberedelsen blir ett pass. Du vill kunna börja huvuddelen med känslan av att du har tillräckligt kvar.

Smärta som minskar under uppvärmningen bevisar inte att det är klokt att fortsätta springa. Ta besvär på allvar och anpassa träningen; låt ihållande eller återkommande besvär bedömas.

05 · Inför ett loppUppvärmning inför tävling

Inför ett lopp spelar det in hur hårt du vill starta, hur länge du ska vara ute och hur mycket erfarenhet du har. Snabba 5 km kräver en annan förberedelse än ett första halvmaraton där målet framför allt är att ta sig i mål.

Inför 5 km i högt tempo kan du till exempel springa in lätt i 10–15 minuter, göra några dynamiska övningar du känner dig trygg med och avsluta med två till fyra korta, avslappnade stegringar. Gå eller jogga lugnt emellan tills du är redo för nästa. Prova upplägget på träning först.

Inför 10 km kan en liknande förberedelse passa om du vill springa i rejält tempo från start. Siktar du framför allt på att komma bekvämt i mål kan förberedelsen vara enklare. Även inför halvmaraton eller maraton väger du det tempo du siktar på mot att spara energi och tiden i startfållan.

Låt de sista övningarna ligga så nära starttiden som möjligt. Måste du vänta länge, fortsätt röra dig lugnt om det går och håll dig lagom varm. En varm dag vill du i stället undvika att stå på startlinjen redan ordentligt överhettad.

06 · Välj din rutinVälj en rutin utifrån ditt pass

Här nedan finns fem praktiska exempel. Använd tiderna för att planera förberedelsen och anpassa dem om du behöver mer eller mindre. De lugna minuterna får vara en del av passet; övningarna behöver inte alltid komma utöver det.

1. Återhämtningspass

Exempel: ungefär 8 minuter. Målet är att börja avslappnat, utan extra träningsstimulans. Om du kommer igång bra genom att bara jogga lugnt kan du hoppa över övningarna.

  • 3 minuter: gå och övergå gradvis till lätt jogg.
  • 3 minuter: välj några lugna fotledscirklar, höftöppnare eller bensvingar, eller fortsätt jogga lätt.
  • 2 minuter: fortsätt i ett bekvämt löptempo. Inga stegringar behövs.

2. Lugnt distanspass

Exempel: ungefär 10 minuter. Börja avslappnat och låt de första minuterna av distanspasset vara din förberedelse. Ett visst antal steg per minut behövs inte här.

  • 4 minuter: gå en kort stund om det känns bra och jogga sedan lugnt vidare.
  • 4 minuter: fortsätt springa lätt, eller gör ett kort avbrott för några kontrollerade utfall och höftöppnare.
  • 2 minuter: fortsätt i ditt lugna tempo. Bara om du är van vid dem och tycker om dem kan två korta, lätta stegringar med vila emellan passa här.

3. Tempopass

Exempel: ungefär 12 minuter. Du vill kunna börja huvuddelen utan att hoppa från stillastående till ett rejält tempo.

  • 5 minuter: jogga lätt; förläng om du ännu inte har kommit igång ordentligt.
  • 3 minuter: välj två eller tre dynamiska övningar och eventuellt en kort sträcka A-skips om du behärskar dem.
  • 4 minuter: gör två eller tre korta stegringar på ungefär 10–15 sekunder, med lugn gång eller jogg emellan. Ta tillräcklig vila för att göra varje repetition kontrollerat.

4. Intervall- eller banpass

Exempel: ungefär 15 minuter. Ta tid för insprinningen och lägg till farten först i slutet. En hoppserie eller koordinationsstege är inget krav.

  • 8 minuter: spring in lugnt och öka tempot bara gradvis.
  • 3 minuter: några dynamiska övningar och löpskolning du kan, som en kort sträcka knälyft eller hälspark.
  • 4 minuter: tre korta, progressiva stegringar på ungefär 10–15 sekunder, med vila emellan. Avsluta i raskt men kontrollerat tempo.

Börja det första intervalldraget kontrollerat på den ansträngning du har planerat. Känner du dig inte redo än, förläng den lugna förberedelsen eller anpassa passet.

5. Kall eller blöt dag

Exempel: ungefär 8–10 minuter. Du kan börja inomhus om du direkt efteråt går ut. Ute håller du de första minuterna lugna.

  • 2 minuter: gå runt i rummet eller marschera på stället. En motionscykel eller lugn hopprepshoppning fungerar också om du är van vid det; utrustning behövs inte.
  • 3 minuter: välj några kontrollerade bensvingar, höftöppnare eller övningar du kan, som bird dog eller glute bridge.
  • 3–5 minuter: gå och jogga lugnt vidare ute. Lägg bara till stegringar om de passar det planerade passet.

Tänk också på vad du har på dig när du väntar eller går. Vår guide om löparkläder för kalla dagar hjälper dig att ta hänsyn till vind, regn och din egen ansträngning.

07 · Vanliga misstagVanliga misstag vid uppvärmning

En uppvärmning behöver inte vara perfekt. Den största fallgropen är att förberedelsen blir tyngre eller krångligare än passet kräver.

  • Att börja snabbt direkt. Ge dig först några lätta minuter innan du kräver mycket fart.
  • Att beta av alla övningar som ett krav. Inför ett lugnt pass kan avslappnad insprinning räcka. Att hoppa över rörlighet eller löpskolning betyder inte automatiskt att uppvärmningen är ofullständig.
  • Att stretcha länge eller hårt strax före snabbt arbete. Välj lugn rörelse och dynamiska övningar som enkel grund. Kort statisk stretching är inte fel per definition; hur länge du håller och vad du gör efteråt spelar roll.
  • Att trötta ut dig i förväg. Många hopp, långa stegringar eller nästan ingen vila kan göra förberedelsen till ett extra pass.
  • Att försöka springa bort smärta. Använd inte uppvärmningen som ett test som ska bevisa att du ändå kan träna.

08 · Checklista före startChecklista (1 minut)

Gå kort igenom punkterna innan du börjar huvuddelen. Exakt vilka övningar du har gjort är mindre viktigt än att förberedelsen passar ditt pass.

09 · NedvarvningNedvarvning efter löpningen

Efter de sista minuterna av passet kan du låta tempot sjunka i lugn takt. Att gå en stund ger en enkel övergång till resten av dagen. Det behöver inte följas av någon lång serie övningar.

Vad en nedvarvning gör och inte gör

Vid en nedvarvning drar du ner på ansträngningen: du går från löpning till mycket lugn jogg eller gång. Du kan använda minuterna till att hämta andan och avsluta passet.

Det är något annat än bevisat snabbare återhämtning. Forskningen visar inte övertygande att en aktiv nedvarvning förebygger träningsvärk eller gör att du presterar bättre dagen efter. Att ”transportera bort slaggprodukter” är inte heller något bra skäl att springa extra kilometer. Håll den kort och anpassad till det du just har gjort.

En enkel nedvarvning på ungefär 5 minuter

Använd detta som exempel, inte som ett obligatoriskt antal minuter:

  1. Sänk tempot. Gå efter huvuddelen över till mycket lugn jogg eller gång.
  2. Fortsätt gå lugnt. Välj till exempel några minuter på väg hem eller tillbaka till väskan. Efter ett lugnt pass kan det räcka att gå direkt.
  3. Avsluta. Byt till torra kläder så snart det går när det är kallt eller blött. En omfattande stretch- eller återhämtningsrutin behövs inte för att du ska få avsluta passet.

Ska du äta efteråt och letar efter något enkelt, titta då på idéer på mellanmål efter träningen. Efter en vanlig lugn runda behöver du inte passa någon strikt tidsgräns för att äta.

Stretching efter löpningen: när känns det bra?

En del löpare tycker om att stretcha kort och lugnt efter att ha gått en stund. Du kan göra det om det känns bekvämt, men det är ingen obligatorisk del av nedvarvningen. Stretching förebygger inte på ett tillförlitligt sätt den träningsvärk som kan komma senare.

Löpare sitter på en friidrottsbana och sträcker sig mot foten på sitt raka ben

Välj en avslappnad ställning, rör dig lugnt till en lätt stretch och forcera ingenting. Du behöver inte komma lika långt som någon på en bild. Hoppa över en övning om den gör ont. Du kan också stretcha vid ett annat tillfälle om det passar dig bättre.

10Vanliga frågor

11 · RelateratRelaterade artiklar

Löpare som andas djupt under ett lugnt distanspass
Lästid: 9 min

Andningstekniker när du springer

Löpare kontrollerar pulsen på sportklockan under ett pass
Lästid: 15 min

Pulszoner förklarade: så räknar du ut dina träningszoner

Skål med sallad, grillad tofu, ägg, edamame, majs, gurka, rödkål och tomat
Lästid: 6 min

Vad ska du äta efter löpning? Bästa mellanmålen och dryckerna för återhämtning

Prova själv

Räkna ut det eller skapa ditt program

Kommentarer0

Inga kommentarer än – starta samtalet.