Till innehållet
En traillöpare med löparväst går med kraftfulla steg uppför en brant, stenig bergsstig, med ena handen på låret, ovanför en dal med bergskammar i eftermiddagssolen

Träningsprogram och träning

Ditt första ultralopp: så förbereder du dig för 50 km eller mer

Ditt första ultramaraton? Så väljer du lopp, tränar i tid i stället för kilometer, övar på energiintag och gång, och vilken utrustning du behöver.

Lästid: 10 minSenast uppdaterad: 3 november 2026

01 · Vad är ett ultralopp?Vad är ett ultralopp, och är du redo?

Allt som är längre än maratonets 42,195 km kallas ultra. Det sträcker sig från 50 km på väg till trails på 100 engelska mil (drygt 160 km) genom bergen. Till sitt första ultralopp väljer de flesta löpare 50 km. Det liknar ett maraton mest när det gäller ansträngning: du är ute längre, men du behöver inte springa genom natten och kan springa större delen av sträckan.

Ett första ultralopp är framför allt logiskt om du redan har genomfört ett maraton, eller om du sedan flera månader springer regelbundet med långpass på två timmar eller mer. Står du fortfarande i början, välj ett maraton först; vårt träningsprogram för maraton visar hur den uppbyggnaden ser ut. För 100 km eller 100 engelska mil är en stadig bas ännu viktigare: räkna med en veckovolym som sedan en tid ligger över 45 km28 mi till 55 km34,2 mi, eller med ett maraton som du redan har sprungit.

02 · Välj ett ultraloppVälj ditt första ultralopp

Två lopp på 50 km kan vara helt olika. Titta på fyra saker när du väljer:

  • Väg eller trail. Ett ultralopp på väg eller breda stigar kan springas som ett långt maraton, i ett ganska jämnt tempo. På en trail växlar underlag och backar: tempot säger där lite, ansträngningen allt.
  • Höjdmeter. Det totala antalet meter du klättrar (ofta kallat D+) avgör hur tung en bana är. En vanlig tumregel från den internationella trailorganisationen ITRA: 100 höjdmeter kostar ungefär lika mycket som 1 extra kilometer. En trail på 50 km med 2 500 höjdmeter känns därför snarare som 75 km.Det totala antalet meter du klättrar (ofta kallat D+) avgör hur tung en bana är. En vanlig tumregel från den internationella trailorganisationen ITRA: 100 höjdmeter kostar ungefär lika mycket som 1 extra kilometer. En trail på 31,1 mi med 2 500 höjdmeter känns därför snarare som 46,6 mi.
  • Maxtid. Många ultralopp har en tidsgräns för målgång och ibland repdragningstider vid vätskekontrollerna. Välj ett lopp med generösa tidsgränser första gången, så att du inte behöver jaga.
  • Service och obligatorisk utrustning. Hur ofta finns det en kontroll, och vad finns där? Och vad måste du ha med dig själv? Det står i tävlingsreglerna och avgör delvis vad du behöver öva på i träningen.

Hur stora skillnaderna är ser du i de här exemplen. De är beräknade för en löpare som i dag springer ett maraton på 4 timmar, med samma prognos som vårt personliga träningsprogram använder. Den utveckling du gör under programmet är inte medräknad.

LoppFörväntad sluttid
50 km på väg4h50 till 5h05
50 km trail, med 1 000 höjdmeter5h55 till 6h15
50 km trail, med 2 500 höjdmeter7h45 till 8h20
100 km på väg11h10 till 12h20
100 engelska mil på väg21h40 till 26 timmar

Två saker sticker ut. Höjdmeter väger tungt, och ju längre distans, desto bredare marginal: över 100 engelska mil skiljer det redan drygt fyra timmar mellan en bra och en tung dag. Jämför en sådan förväntad tid med maxtiden innan du anmäler dig.

03 · Tid på benenTid på benen i stället för kilometer

Inför ett maraton styr du ofta efter tempo. Inför ett ultralopp fungerar det sämre: en kilometer uppför över stenar tar mycket mer tid och energi än en kilometer på asfalt. Därför räknar ultralöpare hellre sina långa pass i timmar än i kilometer. Två timmar lugnt i kuperad terräng är bättre träning inför en trail än 25 km15,5 mi som du till varje pris vill klara.

Spring dina långpass riktigt lugnt: i ett tempo där du fortfarande kan prata i hela meningar, ungefär 3 eller 4 på en skala till 10. Det känns långsamt i början, men det är det tempo du sedan ska hålla i timmar. Vill du lära dig läsa av din ansträngning bättre hjälper pulszoner förklarade.

Ditt långpass växer gradvis, med en lugnare vecka för återhämtning då och då. Du behöver inte i närheten av loppets distans i träningen. Inför 50 km räcker ett längsta långpass på drygt tre timmar, inför 100 engelska mil ungefär fyra till fyra och en halv timme. Resten kommer från uppbyggnaden över veckor och månader, och från back-to-backs.

04 · Back-to-backsBack-to-backs: spring på trötta ben

En back-to-back är ett andra långt, lugnt pass dagen efter ditt långpass. Till exempel tre timmar på lördagen och två timmar på söndagen. Så lär du dig springa på ben som redan är trötta, som under andra halvan av ett ultralopp, utan att behöva göra ett extremt långt pass som kräver dagar av återhämtning.

En back-to-back är tung, så inte varje vecka. En gång var tredje eller fjärde vecka räcker, under månaderna före loppet och inte längre under de sista veckorna. Den andra dagen är kortare än den första. Spring den lika lugnt, även om tempot då känns ännu långsammare än dag ett. Det är just det som är poängen.

05Gång och power hiking

I ett ultralopp går nästan alla, även de snabba löparna. I branta backar är rask gång ofta lika snabbt som löpning, och det kostar mindre energi. Ju längre lopp, desto tidigare börjar du gå. Även på platta ultralopp på väg väljer många löpare redan från start en fast rytm med löpning och korta gångpartier.

Power hiking är kraftfull, målinriktad gång uppför:

  • Korta, snabba steg. Små steg håller rytmen uppe och sparar vaderna.
  • Luta dig lite framåt. I de brantaste partierna kan du sätta händerna på låren och trycka på.
  • Andas lugnt. Gå så att du kan börja springa direkt igen när du är uppe.
  • Stavar bara om du har övat med dem. Kontrollera i tävlingsreglerna om de är tillåtna.

Gång behöver du träna lika mycket som löpning. Leta upp en kuperad rutt, gå backarna med kraft och spring lugnt på det platta och utför. Bor du i ett platt land är ett löpband i brant lutning ett bra alternativ. I ruttplaneraren ser du höjdprofilen och höjdmetrarna för varje rutt; i planera en löprunda läser du hur du planerar en kuperad runda med den.

06Energiintag och magträning

I ett ultralopp är energiintaget ofta skillnaden mellan en fin dag och att bryta. Kroppen kan bara lagra en begränsad mängd kolhydrater, tillräckligt för några timmars löpning. Därefter springer du på det du äter och dricker under loppet.

Många riktlinjer anger 30 till 60 gram kolhydrater per timme. Med en tränad mage och en blandning av glukos och fruktos, som i många sportdrycker och gels, kan det närma sig 90 gram per timme. Börja redan under den första timmen och ta sedan något varje halvtimme. Väntar du tills du blir hungrig är det för sent. Mer om bakgrunden läser du i kolhydraternas betydelse för löpning.

Magen kan du träna, precis som benen. Den som äter regelbundet under långpassen tål mer under loppet och har mindre risk för magbesvär. Börja med det från långpass på ungefär en och en halv timme:

  • Öva på din tävlingsplan. Ät och drick det du vill använda under loppet, i den form, smak och rytm du planerar.
  • Kolla vad arrangören delar ut. Vill du leva på det som finns vid kontrollerna, öva då med samma sportdryck och samma slags mat.
  • Variera på långa ultralopp. Efter många timmar med sött går många löpare över till vanlig mat, som en smörgås, potatis eller buljong.
  • Drick efter törst. För lite vätska är en risk, men för mycket också. Ta också salt vid varmt väder eller mycket svett, till exempel via sportdryck. Hur du gör läser du i vätskeintag under varma löppass.

Dagarna före loppet och själva morgonen fungerar som inför ett maraton: lite mer välbekanta kolhydrater och inget nytt. Se kost inför ett lopp.

07 · UtrustningUtrustning: vad behöver du?

Utrustning för ett ultralopp på ett trägolv: trailskor, en löparväst med två mjuka flaskor, en pannlampa, en hoprullad regnjacka, en nödfilt, en hopfällbar mugg, bars och gels, strumpor och en keps

I ett ultralopp bär du din utrustning i timmar. Det som sitter bra efter en timme kan skava eller klämma efter fem. Testa därför allt på dina långpass och back-to-backs.

  • Skor. På väg räcker ofta dina välbekanta maratonskor, med lite mer dämpning och utrymme; fötterna sväller på långa distanser. På trail vill du ha grepp och skydd mot stenar. I vilka löparskor passar dig? läser du vad du ska tänka på.
  • Väst eller bälte. En löparväst med mjuka flaskor bär vatten, mat och obligatorisk utrustning utan att studsa. På ett ultralopp på väg med många kontroller räcker ibland ett bälte. Prova det med fulla flaskor.
  • Pannlampa. Går du kanske i mål efter solnedgången, eller startar du i mörker, behöver du en pannlampa, med extrabatterier. På 100 engelska mil springer du nästan säkert genom en natt; öva därför också några gånger i mörker.
  • Obligatorisk utrustning. Många trails kräver till exempel en telefon, en nödfilt, en egen mugg, en regnjacka och en minsta mängd vatten. Läs tävlingsreglerna noga och träna med den vikt du faktiskt bär.
  • Små saker. Strumpor som inte skaver, något mot skavsår och solglasögon eller en keps. Fler idéer hittar du i de bästa löpartillbehören.

08Styrka och återhämtning

Ju längre du är ute, desto viktigare är det att bål och höfter håller hållningen. Två eller tre gånger i veckan en kvart med bål- och stabilitetsövningar hjälper dig att springa bra länge, särskilt i ojämn terräng. I kombinera löpning och styrketräning läser du hur du får in det.

Efter loppet behöver kroppen gott om tid. Räkna efter 50 km med en eller två veckor där du verkligen tar det lugnt, efter 100 km eller 100 engelska mil med flera veckor innan du tränar hårt igen. Sömn, mat och promenader hjälper mer än ett snabbt första löppass.

09 · Ditt program hos RunCultureSå bygger RunCulture ett program för ditt ultralopp

I programguiden för ett personligt träningsprogram väljer du Ange själv vid distans och fyller i loppets distans, upp till 200 km. Allt över maraton räknar programmet som ultra. Läs också vad som är nytt för ultralopp.

  • Din distans räknas. 100 engelska mil får ett annat program än 50 km. Ju längre lopp, desto högre veckovolym för vana och erfarna löpare: på toppen ungefär 100 engelska mil får ett annat program än 31,1 mi. Ju längre lopp, desto högre veckovolym för vana och erfarna löpare: på toppen ungefär 65 km40,4 mi till 80 km49,7 mi per vecka inför 50 km och per vecka inför 31,1 mi och 85 km52,8 mi till 110 km68,4 mi inför 100 engelska mil. Räkna med 16 till 24 veckors förberedelse.
  • Tid på benen. Ditt långpass anges i timmar och minuter, med distansen som en uppskattning. För vana och erfarna löpare växer det till ungefär 3h15 till 3h30 inför 50 km och 4h15 till 4h30 inför 100 engelska mil.Ditt långpass anges i timmar och minuter, med distansen som en uppskattning. För vana och erfarna löpare växer det till ungefär 3h15 till 3h30 inför 31,1 mi och 4h15 till 4h30 inför 100 engelska mil.
  • Back-to-backs. Vana och erfarna löpare som springer fem eller fler dagar i veckan får ungefär var fjärde vecka en back-to-back, dagen efter långpasset. Inför 100 km eller längre blir det var tredje vecka under de sista åtta veckorna. För det behöver du två löpdagar i rad; saknas den dagen föreslår programguiden att du lägger till den.Vana och erfarna löpare som springer fem eller fler dagar i veckan får ungefär var fjärde vecka en back-to-back, dagen efter långpasset. Inför 62,1 mi eller längre blir det var tredje vecka under de sista åtta veckorna. För det behöver du två löpdagar i rad; saknas den dagen föreslår programguiden att du lägger till den.
  • Underlag och höjdmeter. Vid ett ultralopp frågar programguiden direkt efter underlaget (väg eller trail) och höjdmetrarna. På trail eller med mycket klättring får du pass med power hiking, och programmet styr efter ansträngning i stället för tempo.
  • En realistisk sluttid. Du ser din förväntade sluttid som ett intervall. Fyller du i en måltid ser du om den är realistisk. Fyller du i maxtiden ser du om din förväntade tid ryms med god marginal, knappt eller inte alls.
  • Pass som hör till ett ultralopp. Beroende på din nivå och ditt lopp: tröskelblock på 5 till 15 minuter, korta stegringar och, på väg under de sista uppbyggnadsveckorna, ett långpass där den sista delen går i din förväntade tävlingsfart. Tips på dina långpass hjälper dig att öva på energiintaget.
  • Nedtrappning och förberedande lopp. Programmet trappar ner de sista två veckorna, inför 100 engelska mil de sista tre. Inför 100 km eller längre föreslår veckoförklaringen ett maraton eller 50 km som generalrepetition, cirka 6 till 10 veckor före ditt ultralopp.Programmet trappar ner de sista två veckorna, inför 100 engelska mil de sista tre. Inför 62,1 mi eller längre föreslår veckoförklaringen ett maraton eller 31,1 mi som generalrepetition, cirka 6 till 10 veckor före ditt ultralopp.

Är din nuvarande veckovolym fortfarande låg för den distans du väljer säger programguiden det ärligt, med ett förslag. Programmet är ändå klart.

10Vanliga frågor

11 · RelateratRelaterade artiklar

En knippe okokt spagetti, en källa till kolhydrater
Lästid: 6 min

Därför är kolhydrater så viktiga när du springer

Två färgglada träningsskor med röda skosnören på ett vitt block
Lästid: 7 min

Vilka löparskor passar dig?

Löpare och motionär som gör utfallssteg på ett gym
Lästid: 11 min

Hur kombinerar du löpning med styrketräning?

Prova själv

Räkna ut det eller skapa ditt program

Kommentarer0

Inga kommentarer än – starta samtalet.